Det är alltid väldigt kul att lyssna på hur andra har hamnat där de är. Detta seminariet var mest om Jonas resa från att vara uppvuxen i Göteborg till att bli prisad copywriter, hamna i Brisbane, sluta inom reklambranschen och på endast två år blivit framgångsrik bröllopsfotograf.

Det var ett trevligt och intressant seminarie. Det jag försökte ta till mig var nog just hans can-do-attityd. Jag ser mönster bland vissa vänner jag har och andra offentliga personer som är framgångsrika. Många lever för stunden, går på gut instinct, satsar som fan och oroar sig inte för morgondagen. Och de har en nyfikenhet, fokus och enormt driv.

Denna ödmjuke kille som stod framför oss berättade hur han blivit intutad i barndomen av sin mor att “Det finns inget du inte kan göra.” Han sa att självklart säger alla föräldrar det till sina barn, men att hans mor nästan gick till överdrift med det. Det blev ett sektliknande mantra, så han har hela tiden gått igenom livet med att ha det i bakhuvudet. Spelar ingen roll att du inte kan något från början – för det finns inget du inte kan göra. Allt han gjort verkar delvis härstamma från detta, för han vågade chansa och utsätta sig för nya saker hela tiden. Och han vann. Stort. Utan att någonsin (enligt honom) egentligen ha en långsiktig plan.

Jonas attityd har mer varit att hoppa på det tåg som känts rätt och där hans passion legat. Följa magkänslan och han säger att han lever i nuet. Han kan inte svara på var han vill vara om fem år, för det vet han inte. Han tror på att det inte är någon vits med en Plan B, för då tar det bort fokusen på Plan A.

Han berättar väldigt utlämnande om sig själv. Det är ganska intressant. Jag som gillar att lyssna på levnadsöden fascinerades lite över att han faktiskt berättar så avskalat om hur han hamnade i reklambranschen som copyrighter, blev framgångsrik, vann priser, tjänande rejält bra med pengar men samtidigt hur framgången delvis hade sitt pris. Att han hamnade i den där glittrande orealistiska världen med representation, fester, kändisar och en tomhetskänsla.

Så han drog till Australien. Började jobba som copywriter där också men ville ta sig ur branschen efter några år och efter uppmuntrande från sin sambo började han satsa på sitt fotande mer. Fast även där hävdar han att framgången är ganska överraskande. Han vet vad han gjort, men samtidigt hade han ingen plan utan körde på magkänslan och jobbade häcken av sig. 64 heldagsbröllop på ett år är inte direkt någon dans på rosor.

Jag fick inte en massa konkreta marknadsförings-/affärstips så som vissa av de andra seminarier jag varit på, men det jag väl fick ut av gårdagens seminarie var något ännu viktigare – vikten av can-do-attityden. Den kan ju appliceras på flera områden i livet och är något jag verkligen borde ta till mig mer. Att släppa mer på kontrollen, flyta med, fokusera och köra på magkänslan.

Utöver ovanstående nya mantra fick jag också chansen att träffa en massa andra bröllopsfotografer igen. Det är alltid lika roligt och ännu roligare när det är folk man känner igen från diverse forum men aldrig har träffat irl. En del kära återseenden också.

Ett stort tack till organisatörerna, Scandinavian Photo för lokalen och alla trevliga deltagare!

Det här bröllopet var lite speciellt för mig för Emma är faktiskt en gammal skolbekant. De som säger de inte förstått tjusningen med Facebook har uppenbarligen inte insett hur många gamla bekanta, klasskamrater, arbetskamrater osv man kan få kontakt med igen! Emma hittade mig på Facebook efter att jag kommenterat en bild på OttossonPhotos fan sida. Det visade sig att det bröllopet jag kommenterat var Tobbes blivande Best Man Jannes bröllop! Janne i sin tur har jag ju träffat tidigare eftersom han också är gammal skolbekant. Fick också veta nyligen att en av mina nuvarande väninnor med sambo var på Jannes bröllop förra sommaren. Six degrees of separation är inte en myt utan fakta på Facebook!

Att få lov att fota Emma och Tobbes bröllopsporträtt var jätteroligt och samtidigt liiite nervöst. Ja, nervöst för att det ju skulle dyka upp lite gamla klasskompisar/skolbekanta från grundskoletiden på bröllopet. haha Då sätter man ju lite extra press på sig själv att prestera extra bra, men dagen flöt på jättebra och fy farao va bra Jonsereds Fabriker är för fotografering.

Här kommer några bilder från Emma och Tobbes bröllop.

I found the workshop interesting and of use as I’ve never ever really worked with flash photography. For a beginner there was a lot of theory being crammed into the three hour seminar, but it became much clearer during the shooting part. Now I just need to remember it all and practise!

As we were quite a few photographers we had to take turns shooting, so while others were doing the flash photography I crammed in some natural light ones as well. Some shots from the TTL flash workshop are below.

A huge thanks to Cody and Mike, and of course to Jenny Blad! Also a big thanks to Fredrik and Maria who modelled for us.

Det var strålande sol och ingen kunde klaga på Göteborgsvädret. Jag mötte upp med Sofia ute vid St. Jörgens Spa på Hisingen där hon gjorde sig iordning innan bröllopet. Sedan bar det iväg till Rosenkafét inne på Trädgårdsföreningen för fotografering. Vigseln hölls i Örgryte Gamla Kyrka och gästerna fick åka spårvagn runt stan på en mini-sight seeing tour innan de anlände till Rosenkafét.

Här kommer några bilder från dagen.

Fler bilder kommer inom kort!

Brudparet hade valt att bli fotograferade vid Gunnebo Slott innan vigseln i Sankta Birgittas Kapell i Göteborg. Underbart vacker omgivning, men lite synd att hela slottet hade byggnadsställningar runt sig. Men skam den som låter sådant hindra en bröllopssession!

Vi var två stycken fotografer denna dag eftersom Angelica och Frederic hade duktiga Lennart Sjöberg som följde dem hela dagen. Det bäddade för en lite annorlunda porträttsession för min del, jag fick möjligheten att ta lite mer ögonblicksbilder och andra vinklar medan Lennart fotograferade från en vinkel. Vi turades om att posera och instruera brudparet, men med Angelicas modellbakgrund var det ett lätt arbete. Det var oerhört roligt att få samarbeta med en annan fotograf och Angelicas pappa gjorde ett enastående jobb med den stora reflexskärmen! (Note to self: skaffa stor reflexskärm och assistent…)